Här är mina svar till Yles valmaskin på svenska. Svaren på finska hittas här.
Varför borde just du väljas till kommunfullmäktige?
För mig är det viktigt att försvara mänskorättigheter, främja jämlikhet, och respektera minoriteters rättigheter. Jag vill arbeta för att främja dessa frågor också i fullmäktige.
Vilka frågor vill du främja eller driva under den förestående mandatperioden?
Att stöda Helsingfors mångfald ska vara ett centralt mål under den kommande fullmäktigeperioden. Staden måste försäkra att alla dess invånares grundläggande rättigheter förverkligas jämlikt, oavsett nationalitet och hudfärg. Kommunal service måste vara tillgänglig på finska, svenska, och engelska. Det är också vårt ansvar att se till att stadens nya invånare, vare sig de är från strax utanför Ring III eller längre ifrån, får en bra början till deras liv i vårt allas Helsingfors.
Vallöfte 1: Att skydda förverkligandet av de grundläggande rättigheterna för alla i Helsingfors och välkomna flyktingar samt andra invandrare
Vallöfte 2: Att bygga en barnvänlig stad där både barn och barnfamiljer hörs och blir hörda
Vallöfte 3: Att utveckla integrationstjänsterna för invandrare, även på svenska, samt utvidga kommunala tjänster på engelska
Fråga 1.1: Ungdomarna ska förpliktigas till fortsatta studier eller arbetspraktik direkt efter grundskolan.
helt av annan åsikt
Det är svårt att förstå hur en "förpliktelse" skulle se ut och hur den konkret skulle genomföras. Istället för att förplikta ungdomar borde vi stöda dem så de hittar sin egen plats i samhället genom att se till att det finns olika möjligheter för dem efter grundskolan och att ungdomarna är medvetna om dessa.
Fråga 1.2: Kommunerna ska erbjuda gratis småbarnspedagogik i dagvården för alla barn.
helt av samma åsikt
Jag stöder gratis småbarnspedagogik. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är alla barns rätt och fördel. Den stöder också barnets inlärning och underlättar skolstarten . Gratis småbarnspedagogik garanterar alla barn en jämlik möjlighet att delta och minskar därmed risken för social utslagning.
Fråga 1.3: Skolorna ska servera bara vegetarisk mat minst en gång per vecka.
helt av samma åsikt
Att regelbundet äta grönsaker hör till hälsosamma levnadsvanor och är även bra för naturen och klimatet. Det är smart att erbjuda vegomat av god kvalitet i skolor även för kostnadsskäl, samt som en del av undervisningen om hälsosam kost.
Fråga 1.4: Kommunen bör stöda kultur genom att kostnadsfritt ställa sina utrymmen till föreningars förfogande.
delvis av samma åsikt
Olika föreningar är viktiga för ett aktivt medborgarsamhälle i kommunen. Ett sätt att stöda deras verksamhet är att ställa stadens utrymmen till deras förfogande. Användning av alla utrymmen behöver dock inte vara gratis, med det är bra att det även finns gratis utrymmen som t.ex. bibliotekens grupparbetsrum och Ungdomscentralens utrymmen (för ungdomsorganisationer ungdomars egna grupper). Hyrespriserna för skolornas utrymmen är rimliga.
Fråga 1.5: Undervisningsgrupperna i skolorna är redan så stora att inlärningen äventyras.
delvis av annan åsikt
Även om gruppernas storlekar i grundundervisningen inte har specificerats, är det förståeligt att grupper med klart mer än 20 elever kan göra både undervisning och inlärning utmanande. Det är ändå viktigare att följa med undervisningens kvalitet än gruppstorlekar. I Helsingfors har gruppstorlekarna under de senaste åren varit kring 20.
Fråga 2.1: De äldre ska ha rätt till en plats på ett servicehem, eftersom den nuvarande hemvården är otillräcklig.
delvis av annan åsikt
Eftersom en stor del av de äldre vill bo hemma, borde hemvården utvecklas så att den svarar på efterfrågan både i mängd och kvalitet. Det är även viktigt att hemvården utvecklas och resurser tilläggs så att de som uttryckligen ber om att få hemvård på svenska får det. Platser på servicehem behövs för dem som inte längre av en eller annan anledning kan eller inte vill bo hemma. I bästa fall stöder servicehem ett värdefullt och aktivt åldrande.
Fråga 2.2: De nuvarande kommunanställdas jobb måste tryggas i vårdreformen.
delvis av samma åsikt
De nuvarande anställda har värdefull erfarenhet och kunskap som kommer att vara viktig med tanke på kontinuitet i social- och hälsovårdstjänsterna. Jobben kan inte tryggas, men de nuvarande anställda måste behandlas rättvist och få tillgång till vidare utbildning enligt behov.
Fråga 2.3: Hur väl social- och hälsovårdstjänsterna fungerar är viktigare än var de är belägna.
delvis av samma åsikt
Staden måste se till att de kommunala tjänsterna är belägna så att de är lätt tillgängliga för så många som möjligt, speciellt med kollektivtrafik. Tjänsternas kvalitet och innehåll är dock viktigare än läge. Dessutom är läge sällan ett problem i Helsingfors. Digitaliseringen av tjänsterna kommer dessutom att göra dem lätta an använda oberoende läge.
Fråga 2.4: Den kommunala hälsovården kan bli effektivare och billigare genom privatisering.
helt av annan åsikt
Privatisering garanterar inte bättre service eller effektivitetsvinster och kostnadsfördelar. Tjänsternas kvalitet och innehåll är viktigast, inte vem som producerar dem. Själv har jag varit mycket nöjd med den kommunala hälsovården.
Fråga 2.5: Om öppenvården gynnas i mentalvården skapar det en känsla av otrygghet.
delvis av annan åsikt
I frågan görs det inte klart vems trygghet det är frågan om. För en patient inom mental vård, precis som för vilken patient som helst, ska vården planeras så den bäst stöder personens rehabilitering, vare sig det är med öppenvård eller inte. Inom öppenvård måste tillräcklig stöd för patienten garanteras, så att hen klarar sig i vardagen.
Fråga 3.1: Kommunalskatten kan sänkas rejält, eftersom en stor del av uppgifterna överförs på landskapsförvaltningen.
delvis av samma åsikt
I och med sote-reformen kommer landskapen att ordna tjänsterna och staten stå för finansieringen. Detta ändrar på förhållandet mellan kommunen och statens skatter så att kommunalskatten sjunker. Kommunens invånares totala skattebörda kommer antagligen ändå inte att ändras.
Fråga 3.2: Byggandet måste försnabbas genom begränsningar i medborgarnas rätt att överklaga.
helt av annan åsikt
Överklagningsrätten ska inte begränsas. Istället borde klagomål behandlas snabbare och invånarna rådfrågas mera effektivare under planeringsskedet.
Fråga 3.3: Privatbilisterna gynnas för mycket i planläggningen.
delvis av annan åsikt
Privatbilism har tidigare gynnats i Helsingfors planläggning. Den nya generalplanen är ett positivt steg mot hållbar utveckling av staden där kollektiv- och lätt trafik främjas.
Fråga 3.4: Kommunen bör stöda företag genom att erbjuda dem billiga tomter.
helt av annan åsikt
Jag ser ingen orsak för detta i Helsingfors. Dessutom är det problematiskt med tanke på konkurrensen.
Fråga 3.5: Man kan göra avkall på miljö- och naturhänsyn om det ger fler jobb.
helt av annan åsikt
Att främja ekonomisk tillväxt på miljöns bekostnad är kortsiktig. Ekonomisk tillväxt som respekterar miljön är hållbar ekonomisk tillväxt som skapar arbete även för framtiden.
Fråga 4.1: Min hemkommun bör ta emot personer som beviljats asyl i Finland.
helt av samma åsikt
Helsingfors har en relativt bra beredskap för att integrera flyktingar. Huvudstadsregionen är även ett populärt område att bo bland invandrare i och med det redan bor många invandrare här och området ofta ses som tolerant och fullt av möjligheter. Helsingfors gynnas också av den mångfald som nya invånare hämtar med sig.
Fråga 4.2: Man kunde införa en årsavgift för bibliotekens tjänster.
helt av annan åsikt
Enligt lagen ska användning av de allmänna biblioteken vara gratis. Detta är bra: bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla, årsavgifter skulle riskera detta.
Fråga 4.3: Inkomstgränserna för kommunens hyresbostäder ska avlägsnas.
helt av samma åsikt
Inkomstgränser utgör incitamentfällor och förstärker social segregering mellan olika områden. Enligt en redogörelse från Miljöministeriet (2010) ledde avlägsningen av inkomstgränserna år 2008 inte till en ökning av sökande med hög inkomst och nästan ingen som fick bostad hade högre inkomster än de tidigare inkomstgränserna. Sedan inkomstgränser igen kom i bruk i januari 2017 har speciellt de som bytt bostad hamnat i svåra situationer eftersom deras inkomster och tillgångar inte tidigare utvärderats.
Fråga 4.4: Min hemkommun sätter för mycket pengar på att bygga och upprätthålla idrottsplatser.
helt av annan åsikt
I Helsingfors används ganska lite pengar på idrottsplatser. Investering i idrott och motion är en investering i invånarnas hälsa. Därför borde anslagen till idrott utvärderas med tanke på de långsiktiga positiva effekterna motion har.
Fråga 4.5: Alla måste kunna ta sig till service med kollektivtrafik.
delvis av samma åsikt
Stadens tjänster ska vara belägna så att man kan ta sig dit med kollektivtrafik. Detta torde inte vara ett problem i Helsingfors.
Fråga 5.1: Helsingfors borde hellre bromsa än öka på invånartillväxten.
helt av annan åsikt
Helsingfors borde bygga (och låta bygga) bostäder enligt behov och inte artificiellt försöka bromsa tillväxten, vilket skulle leda till ännu högre bostadspriser.
Fråga 5.2: Antalet gågator i Helsingfors centrum kan öka endast genom att centrumtunneln byggs.
helt av annan åsikt
Jag stöder inte att centrumtunneln byggs. Antalet gågator i Helsingfors centrum ökas bäst genom att förbättra kollektivtrafiken till centrum.
Fråga 5.3: Byggandet av stadsboulevarder borde framskrida så fort som möjligt.
delvis av samma åsikt
Stadboulevarderna är en fin och central del av den nya generalplanen. De möjliggör stadens hållbara, människonära utveckling. Deras byggande borde framskrida i rask takt.
Fråga 5.4: Helsingfors behöver fler bostäder, även om det betyder att grönområdena minskar.
delvis av annan åsikt
Helsingfors behöver mera bostäder. Densifiering, som föreslås i generalplanen, är ett bra sätt att göra detta, liksom byggande av bostäder längs stadsboulevarderna. Byggande på grönområden borde undvikas. Det är ändå viktigt at se på helhetsbilden: begränsat byggande på befintliga grönområden kan i vissa fall accepteras, så länge som stadens grönområdens mängd och kvalitet överlag bevaras.
Fråga 5.5: Stora evenemang och konserter kunde trots bullret få fortsätta längre in på natten än i dag.
delvis av samma åsikt
Det är fint all olika sorters evenemang och konserter organiseras i Helsingfors. En viss mån oväsen hör till urbant liv. Buller och oväsen från evenemang borde dock inte drabba ett visst områdes invånare oskäligt ofta.
Fråga 6.1: Det var inte bättre förr – förändringarna i den finländska livsstilen har varit av godo.
delvis av samma åsikt
Folkhälsan har till exempel klart förbättrats under de senaste årtionderna. Samtidigt har ändå ojämlikheten i samhället ökat - detta utgör ett hot för vår välfärd.
Fråga 6.2: Vi behöver ett starkt ledarskap som kan rätta till problemen utan att behöva kompromissa.
delvis av annan åsikt
Tillsammans åstadkommer vi mera. Ändå kan vi inte förvänta oss att vi alltid kommer att hitta en lösning som behagar alla, och emellanåt kräver svåra beslut modigt ledarskap som inspirerar andra att följa med på en ny väg.
Fråga 6.3: Det är viktigare att barnen är nyfikna och självständiga än att de uppför sig väl och är lydiga.
delvis av samma åsikt
Det är bra att uppmuntra barn att uttrycka sig själva, ifrågasätta normer, och hitta sin egen väg i livet. Barn drar dock även nytta av regler och begränsningar - som föräldrar och vuxna har vi en skyldighet att ta ansvar för barnen.
Fråga 6.4: I grund och botten är livet en tävlan om resurser och makt, och man klarar sig inte i den utan kamp.
helt av annan åsikt
Flera studier har visat att jämlika samhällen klarar sig bättre än ojämlika i olika jämförelser. Vi bygger samhället på basis av våra värden, samhällssystemet är inte förutbestämt.
Fråga 6.5: Det skulle finnas färre problem i vårt samhälle om människor behandlades mer jämlikt.
helt av samma åsikt
Ett jämlikt samhälle gynnar oss alla genom att bl.a. främja förtoende, minimera brottslighet, och ha en positiv inverkan på folkhälsan.
Fråga 6.6: I Finland har alla lika möjligheter till rikedom och lycka.
delvis av annan åsikt
Jag skulle vilja att alla i Finland hade likvärdiga chanser i livet. I internationella jämförelser placerar sig också Finland bland de mest jämlika länderna i världen. Ändå visar färska studier att fattigdom är generationsövergripande. Därför är det viktigt att utveckla likvärdiga offentliga tjänster.
Fråga 7.1: Kollektivtrafiken i huvudstadsregionen ska vara gratis.
delvis av annan åsikt
Jag anser inte att kollektivtrafiken borde vara gratis. Staden borde satsa på att kollektivtrafiken fungerar bra och effektivt. Priserna borde hållas rimliga, och specialgrupper borde få biljetter till reducerat pris. 17-åringar borde ha rätt att köpa barnbiljett.
Fråga 7.2: Kommunen måste erbjuda sysselsättning åt flyktingar till vilket pris som helst.
helt av annan åsikt
Det är kommunens jobb att sköta om effektiv integration och ge flyktingar bästa möjliga färdigheter för att hitta arbete. Det gagnar oss alla. Det är inte kommunens jobb att anställa flyktingar.
Fråga 8.1: Kommunen bör begränsa byggandet inom glesbygden.
delvis av samma åsikt
Helsingfors borde gynna förtätning av staden - på det sättet garanterar vi tillgång till tjänster och behåller stadens gröna områden gröna.
Fråga 8.2: Kommunen bör välja inhemska råvaror alltid när de finns att tillgå.
delvis av annan åsikt
Staden borde gynna inhemsk närmat så mycket så möjligt, dock på ett sätt som är kostnadseffektivt.
Fråga 9.1: Befolkningsunderlaget i min hemkommun är för litet för att klara av lagstadgade uppgifter.
helt av annan åsikt
Detta är inte ett problem i Helsingfors.
Fråga 9.2: Den viktigaste uppgiften för kommunfullmäktige är att försvara väljarnas intressen.
delvis av annan åsikt
I Helsingfors bor det även personer utan rösträtt. En fullmäktigeledamots uppgift är att även försvara deras rättigheter. I allmänhet är det en ledamots uppgift att utveckla kommunen till ett bra ställe att bo och leva för alla.
Fråga 10.1: Vilken nämnd tycker du att gör det viktigaste arbetet i din egen kommun under den kommande valperioden? Välj en.
Social- och hälsovårdstjänster
Att skydda och utveckla Helsingfors mångsidighet ska vara ett av de viktigaste målen för nästa fullmäktigeperiod. Detta arbete sker i många nämnder. Speciellt i och med sote-reformen kommer dock social- och hälsovårdsnämndens arbete att vara ytterst viktigt för att se till att alla kommunens invånares rätt till oundgänglig försörjning och omsorg garanteras.
Fråga 10.2: Det är lättare för landskapsförvaltningen än för kommunen självständigt att arrangera social- och hälsovårdstjänsterna för kommuninvånarna.
delvis av annan åsikt
I och med stadens storlek har Helsingfors beredskap att ordna social- och hälsovårdstjänsterna självständigt. Det är svårt att se hur landskapsadministrationen kunde göra ett bättre jobb.
