kuntavaalit

5 syytä äänestää minua

Kuva mielenosoituksesta maaoikeuksien puolesta World Urban Forumissa Napolissa Italiassa vuonna 2012. Kuvassa myös (entinen) kollegani Ee Sarom. 

Kuva mielenosoituksesta maaoikeuksien puolesta World Urban Forumissa Napolissa Italiassa vuonna 2012. Kuvassa myös (entinen) kollegani Ee Sarom. 

Haluan tehdä ihmisoikeusperustaista politiikkaa. Minulle tämä tarkoittaa sitä, että kaikkien perusoikeudet toteutuvat yhdenvertaisesti ja että eri päätösten vaikutukset ihmisoikeuksiin arvioidaan rutiininomaisesti. Olen tehnyt ihmisoikeustyötä yli vuosikymmenen, ja ymmärrän että muiden ihmisten oikeuksien toteutuminen ei ole minulta pois, vaan tukee myös minun oikeuksieni toteutumista. Ihmisoikeusperustaisesta lähestymistavasta puhutaan paljon kehitysyhteistyössä, mutta mielestäni tätä on syytä toteuttaa myös paikallisessa, ja miksei myös valtakunnallisessa, politiikassa.

Olen kokenut vaikuttaja. Työskennellessäni Kambodzhassa vuosina 2009-2013 onnistuimme estämään satojen perheiden häädön Phnom Penhin keskeisen Boeung Kak järven laidalta ja varmistimme että rautatien varrelta (pakko)siirretyt perheet saivat lisäkorvausta ja tukea pieleen menneen siirron jälkeen. Suomessa olin viime vuonna mukana ensin vaatimassa ja tämän jälkeen järjestämässä hätämajoitusta liikkuvalle väestölle ja paperittomille Helsingissä osana työtäni Helsingin Diakonissalaitoksella.

Olen palveluiden käyttäjä. Pienen lapsen äitinä olen julkisten palvelujen aktiivikäyttäjä, joten tunnen ne hyvin. Minusta on tärkeää että julkisista palveluista päättävät ihmiset jotka oikeasti niitä käyttävät, koska he heillä on käytännönläheisempi käsitys niiden toimivuudesta.  

Minulla on kansainvälinen ajattelutapa. Muutin Suomesta kun olin 18-vuotias, ensin Iso-Britanniaan ja Kanadaan opiskelemaan, sen jälkeen Kambodzhaan ja Malawiin työskentelemään. Kansainvälisen kokemukseni takia pystyn tuomaan tuoreita näkökulmia Suomessa tehtäviin päätöksiin. Koska olen myös täysin kolmikielinen (suomi, ruotsi, englanti), minun on helppo ymmärtää erikielisiä sidosryhmiä ja rakentaa verkostoja niiden välille.

En väitä tietäväni kaikkea. Tutkijana minulle on tärkeää että päätöksenteko perustuu näyttöön ja faktoihin. Jos en tiedä jostain asiasta tarpeeksi, otan siis selvää. Haluan myös osallistaa erilaiset sidosryhmät päätöksentekoon, sillä on mielestäni selvää että ihmiset ovat oman elämänsä jo kokemuksiensa asiantuntijoita ja heitä pitää kuunnella osana tehokasta päätöksentekoa.

Munkan puistotien loppu on fiksattava

Kuvassa näkyy kyseessä oleva paikka jossa liikenteen järjestelyyn pitää puuttua.

Kuvassa näkyy kyseessä oleva paikka jossa liikenteen järjestelyyn pitää puuttua.

Liikenteeseen Munkkiniemen Puistotien loppupäädyssä ennen Huopalahdentien/Paciuksenkadun risteystä on puututtava. Liian monet erilaiset liikkumistavat kohtaavat siinä, tehden risteyksestä vaarallisen. Puistotien kaksisuuntainen pyörätie päättyy yhtäkkiä eikä pyörilijöille ole selkeää ohjeistusta miten päästä puistotien lopusta Paciuksenkadun pyörätielle. Tämä tekee paikan myös haastavaksi autoilijoille, joiden pitää varoa kahdesta suunnasta tulevia pyörälijöitä tiellä joka on käytännössä yksisuuntainen. Lisätään tähän vielä bussit ja spåra, sekä tietysti jalankulkijat, ja ainekset onnettomuuksille ovat läsnä. Uudet kaupunkipyörät, joiden teline on asennettu Kanniston Leipomon ulkopuolelle, tuskin parantavat tilannetta (vaikka olevatkin hieno lisä Munkkaan yleisesti).  

Mielestäni mikään yksittäinen liikkujaryhmä ei ole tilanteesta vastuussa, vaan kyse on huonosta liikennejärjestelystä. Aion puuttua tilanteeseen jos minut valitaan valtuustoon ensinnäkin konsultoimalla liikennejärjestelijää sekä osallistamalla alueen käyttäjät, erityisesti pyöräilijät, miettimään ratkaisuja. 

(Postausta päivitetty 7.4.2017 klo 18.30, lisätty miten haluan puuttua tilanteeseen.)

Onko paperittomalla ihmisarvoa?

Puhuin tuonnoin paperittoman tuttavani kanssa. Mies asuu Helsingissä, vaikkei hänellä omaa kotia olekaan. Kysyin miten menee. Hän kiitti jumalaa, ja sanoi että hyvin. Hän oli vastikään saanut toimeentulotukea Helsingin kaupungilta: kahden kuukauden bussikortti ja 40€ ruokaan. Ruokarahan pitäisi riittää noin kahdeksi kuukaudeksi.

20€ kuukaudessa on noin 66 senttiä päivässä. Tämän lisäksi mies siis saa bussikortin, ja hänellä on pääsy kaupungissa oleviin hätämajoituksiin sekä kiireelliseen terveydenhoitoon. Mitään muuta hänellä ei oikeastaan ole. Paitsi huoli tulevaisuudesta, sillä mies elää limbossa Suomessa eikä voi palata kotimaahansa.

"Paperiton" on sanana harhaanjohtava. Kyse ei ole siitä, onko kyseisellä henkilöllä henkilöllisyystodistus, vaan onko hänellä Suomessa oleskelulupa. Joillakin voi olla oman maan passi, toisilla ei. Kenelläkään ei ole voimassa olevaa oleskelulupaa. Tämän takia he jäävät yhteiskunnan ulkopuolelle. 

Paperittomat ovat lainsäädännöllä luotu ryhmä. Esimerkiksi ns. uuspaperittomat olisivat ennen vuoden 2015 lainmuutosta saaneet tilapäisen oleskeluluvan sen takia, ettei heitä voi palauttaa kotimaahansa, vaikka perusteet turvapaikan myöntämiseen Suomessa eivät täyty. Nyt kun tilapäisiä lupia ei enää myönnetä, Suomeen jäävät kielteisen turvapaikkapäätökseen saaneet henkilöt jäävät tänne paperittomiksi.

Koska ryhmä on lainsäädännöllä luotu, se voidaan samalla tavalla luoda pois. Kuten Ville Niinistö ja kolme muuta oppositiopuoluejohtajaa vaativat Turun Sanomissa 8.3.2017, tilapäisen oleskeluluvan palauttaminen olisi yksi tapa näin tehdä.

Suomen perustuslain 19.1 § mukaan ”[j]okaisella, joka ei kykene hankkimaan ihmisarvoisen elämän edellyttämää turvaa, on oikeus välttämättömään toimeentuloon ja huolenpitoon.” Tämä koskee kaikkia, myös paperittomia. Hallituksen luodessa paperittomia, heidän oikeuksien turvaaminen jää kuntien, järjestöjen, ja yksityisten ihmisten vastuulle. Tämän takia myös tuttavani on saanut ehkäisevää toimeentulotukea Helsingin kaupungilta. Mutta muodostaako alle euro päivässä hyvän perustan ihmisarvoiselle elämälle? Meidän tulee Helsingissä taata kaikkien perusoikeuksien toteutuminen - myös paperittomien. 

Asiaa esteettömyyden tärkeydestä

Olen parin viime päivän aikana oppinut paljon esteettömyyden tärkeydestä kaupungissa. Osallistuin ensin Svenska synskadade i Mellersta Nyland järjestön vaalipaneeliin, ja sen jälkeen kokeilin erilaisia liikkumisen apuvälineitä Testaa vamma-tempauksessa Narinkkatorilla.

Pyörätuolin kokeilu osoitti miten pienikin kynnys voi olla haastava pyörätuolissa, kun taas liikkuminen sokkona valkoisen kepin opetti että vaikka keppi voi kertoa että este on edessä, on kuitenkin erittäin vaikeaa tietää minkälainen este tai mahdollinen vaara on. Opin myös että Suomessa on vain 200 opaskoiraa, joten niitä tarvitsevat joutuvat jonottamaan.

Vammaiset kohtaavat monta erilaista haastetta kaupunkiympäristössä joka päivä. On kuitenkin olemassa tapoja joilla vammaisten liikkumista kaupungissa voi helpottaa. Liikennevalojen piipitys, kynnysten poistaminen, sekä pysäkkikuulutukset julkisessa liikenteessä ovat näistä esimerkkejä.

On mielestäni tärkeää että erilaiset liikkujat huomioidaan rutiininomaisesti kaupunki- ja liikennesuunnittelussa. On myös selvää, että eri lailla vammaiset ihmiset ovat parhaita esteettömyysasiantuntijoitamme ja heidät tulee osallistaa jo suunnitteluvaiheessa.  

Vaalirahoitus - ennakkoilmoitus.

Läpinäkyvyys ja avoimuus on demokratiassa tärkeitä, ja olen sen takia tehnyt ennakkoilmoituksen vaalirahoituksestani. Tällä hetkellä kokonaisbudjettini on noin 1650€. Suurin osa kampanjani rahoituksesta on tullut Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland säätiöltä, sekä Vihreiden puolueyhdistyksiltä. Minä kiitän kaikkia tukijoita! Lopullinen rahoitus selviää vaalien jälkeen. 

Mera integration på svenska

Denna insändare publicerades ursprungligen i HBL den 18.3.2017.

Att Finland är ett tvåspråkigt land syns sällan inom integrationen av invandrare i Helsingfors. Även om det ordnas integration för vuxna på Arbis och ambulerande lärare stöder invandrarbarn i stadens svenska skolor presenteras integration på svenska sällan som ett alternativ för nya helsingforsare. I stället blir invandrare automatiskt inskrivna på finskkurser, eller till och med tillsagda att det inte går att integrera sig på svenska.

De som mot förmodan lär sig svenska gör det ofta av familjeskäl, eller så ser de svenskan som lättare att lära sig, och som en dörr till resten av Norden.

På finlandssvenskt håll borde vi uppmuntra invandrare att lära sig svenska. Flera svenskspråkiga invånare bidrar till bevarandet av en tvåspråkig stad, speciellt då andelen svenskspråkiga i Helsingfors annars förväntas sjunka i framtiden.

Vi måste se till att alla invandrare i Helsingfors erbjuds en möjlighet att integreras på svenska – det gynnar oss alla.

Move to Finland, learn Swedish?

Improving integration services and opportunities in Swedish, Finland's other national language, is one of the things I want to work if I'm elected to the local council. So when I was given the opportunity to contribute a piece to the English-language newspaper the Helsinki Times, I decided to elaborate on the topic: what services are already available, and why foreigners should consider learning Swedish in Helsinki. Admittedly I also have a (not so) hidden motive for encouraging immigrants to opt for Swedish, my own mother tongue: with more Swedish speakers in the Helsinki region, the area will remain genuinely bilingual and services in Swedish will need to be improved and expanded upon.

Here's my piece in it's entirety (as published in the Helsinki Times on Mar. 6, 2017):

Welcome to Helsinki, aka Helsingfors

Immigrants in Finland have the right to take free language classes as part of their integration process. Usually in Helsinki, these classes involve learning Finnish, the more widely spoken of the country’s two national languages. It was only a few years ago that immigrants gained the right to choose to learn Finland’s minority language, Swedish. As I learnt when my own husband immigrated here in 2015, however, this option is rarely presented, and few foreigners are aware of it themselves. I want to change this.

Integration in Swedish is available in Helsinki. Arbis, the Swedish-language adult education center, won the tender to officially organize Swedish-language integration for adults in the Helsinki region last year. This means their course is offered free of charge to participants in the same way Finnish courses are elsewhere. This is a positive step towards ensuring both languages are offered on equal terms to immigrants.

For children, integration in Swedish is available in Swedish-speaking local schools with extra support provided by specialized teachers that go between schools. This differs from the model in Finnish schools, where preparatory classes for immigrant children are organized. One of the reasons for the difference is size: there are only some 40 children of different ages that integrate in Swedish, while the number is ten times that on the Finnish side. Civil servants admit that the small number of children integrating in Swedish is partly due to lack of information among immigrant families.  

Some might see little point in learning Finland’s minority language. Why learn a language spoken by only 5.7% (2016) of Helsinki residents? Indeed, why learn a language which is already under threat from current government policies which seem to care little for Swedish-speaking Finns’ constitutional right to speak their own language?

Many immigrants that learn Swedish in Helsinki do so because their significant other is a Finnish Swede. Swedish can also be easier to learn, particularly for speakers of other Germanic languages, thus opening up opportunities faster than learning Finnish would do – from entering higher education to taking the language exam that is a prerequisite for applying for Finnish citizenship. It also opens opportunities across the Nordic countries, most obviously in Sweden, but also Norway and Denmark.

My hope is that more foreigners will learn Swedish in Finland. For one, you’d be doing Swedish-speaking Finns a favor by boosting demand for services in Swedish and thereby helping to maintain Helsinki as a genuinely bilingual city. More than anything, however, I genuinely believe that learning Swedish in Helsinki offers immigrants good opportunities to integrate and put their skills and knowledge to use. Key to achieving this will be to ensure information about integration in Swedish, for both adults and children, is routinely provided to immigrants through a single contact point. The city will then have to ensure that supply meets demand.

 

 

Svar till Yles valmaskin

Här är mina svar till Yles valmaskin på svenska. Svaren på finska hittas här

Varför borde just du väljas till kommunfullmäktige?

För mig är det viktigt att försvara mänskorättigheter, främja jämlikhet, och respektera minoriteters rättigheter. Jag vill arbeta för att främja dessa frågor också i fullmäktige.

Vilka frågor vill du främja eller driva under den förestående mandatperioden?

Att stöda Helsingfors mångfald ska vara ett centralt mål under den kommande fullmäktigeperioden. Staden måste försäkra att alla dess invånares grundläggande rättigheter förverkligas jämlikt, oavsett nationalitet och hudfärg. Kommunal service måste vara tillgänglig på finska, svenska, och engelska. Det är också vårt ansvar att se till att stadens nya invånare, vare sig de är från strax utanför Ring III eller längre ifrån, får en bra början till deras liv i vårt allas Helsingfors.

Vallöfte 1: Att skydda förverkligandet av de grundläggande rättigheterna för alla i Helsingfors och välkomna flyktingar samt andra invandrare

Vallöfte 2: Att bygga en barnvänlig stad där både barn och barnfamiljer hörs och blir hörda

Vallöfte 3: Att utveckla integrationstjänsterna för invandrare, även på svenska, samt utvidga kommunala tjänster på engelska

Fråga 1.1Ungdomarna ska förpliktigas till fortsatta studier eller arbetspraktik direkt efter grundskolan.

helt av annan åsikt

Det är svårt att förstå hur en "förpliktelse" skulle se ut och hur den konkret skulle genomföras. Istället för att förplikta ungdomar borde vi stöda dem så de hittar sin egen plats i samhället genom att se till att det finns olika möjligheter för dem efter grundskolan och att ungdomarna är medvetna om dessa.

Fråga 1.2Kommunerna ska erbjuda gratis småbarnspedagogik i dagvården för alla barn.

helt av samma åsikt

Jag stöder gratis småbarnspedagogik. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är alla barns rätt och fördel. Den stöder också barnets inlärning och underlättar skolstarten . Gratis småbarnspedagogik garanterar alla barn en jämlik möjlighet att delta och minskar därmed risken för social utslagning.

Fråga 1.3Skolorna ska servera bara vegetarisk mat minst en gång per vecka.

helt av samma åsikt

Att regelbundet äta grönsaker hör till hälsosamma levnadsvanor och är även bra för naturen och klimatet. Det är smart att erbjuda vegomat av god kvalitet i skolor även för kostnadsskäl, samt som en del av undervisningen om hälsosam kost.

Fråga 1.4Kommunen bör stöda kultur genom att kostnadsfritt ställa sina utrymmen till föreningars förfogande.

delvis av samma åsikt

Olika föreningar är viktiga för ett aktivt medborgarsamhälle i kommunen. Ett sätt att stöda deras verksamhet är att ställa stadens utrymmen till deras förfogande. Användning av alla utrymmen behöver dock inte vara gratis, med det är bra att det även finns gratis utrymmen som t.ex. bibliotekens grupparbetsrum och Ungdomscentralens utrymmen (för ungdomsorganisationer ungdomars egna grupper). Hyrespriserna för skolornas utrymmen är rimliga.

Fråga 1.5Undervisningsgrupperna i skolorna är redan så stora att inlärningen äventyras.

delvis av annan åsikt

Även om gruppernas storlekar i grundundervisningen inte har specificerats, är det förståeligt att grupper med klart mer än 20 elever kan göra både undervisning och inlärning utmanande. Det är ändå viktigare att följa med undervisningens kvalitet än gruppstorlekar. I Helsingfors har gruppstorlekarna under de senaste åren varit kring 20.

Fråga 2.1De äldre ska ha rätt till en plats på ett servicehem, eftersom den nuvarande hemvården är otillräcklig.

delvis av annan åsikt

Eftersom en stor del av de äldre vill bo hemma, borde hemvården utvecklas så att den svarar på efterfrågan både i mängd och kvalitet. Det är även viktigt att hemvården utvecklas och resurser tilläggs så att de som uttryckligen ber om att få hemvård på svenska får det. Platser på servicehem behövs för dem som inte längre av en eller annan anledning kan eller inte vill bo hemma. I bästa fall stöder servicehem ett värdefullt och aktivt åldrande.

Fråga 2.2De nuvarande kommunanställdas jobb måste tryggas i vårdreformen.

delvis av samma åsikt

De nuvarande anställda har värdefull erfarenhet och kunskap som kommer att vara viktig med tanke på kontinuitet i social- och hälsovårdstjänsterna. Jobben kan inte tryggas, men de nuvarande anställda måste behandlas rättvist och få tillgång till vidare utbildning enligt behov.

Fråga 2.3Hur väl social- och hälsovårdstjänsterna fungerar är viktigare än var de är belägna.

delvis av samma åsikt

Staden måste se till att de kommunala tjänsterna är belägna så att de är lätt tillgängliga för så många som möjligt, speciellt med kollektivtrafik. Tjänsternas kvalitet och innehåll är dock viktigare än läge. Dessutom är läge sällan ett problem i Helsingfors. Digitaliseringen av tjänsterna kommer dessutom att göra dem lätta an använda oberoende läge.

Fråga 2.4Den kommunala hälsovården kan bli effektivare och billigare genom privatisering.

helt av annan åsikt

Privatisering garanterar inte bättre service eller effektivitetsvinster och kostnadsfördelar. Tjänsternas kvalitet och innehåll är viktigast, inte vem som producerar dem. Själv har jag varit mycket nöjd med den kommunala hälsovården.

Fråga 2.5Om öppenvården gynnas i mentalvården skapar det en känsla av otrygghet.

delvis av annan åsikt

I frågan görs det inte klart vems trygghet det är frågan om. För en patient inom mental vård, precis som för vilken patient som helst, ska vården planeras så den bäst stöder personens rehabilitering, vare sig det är med öppenvård eller inte. Inom öppenvård måste tillräcklig stöd för patienten garanteras, så att hen klarar sig i vardagen.

Fråga 3.1Kommunalskatten kan sänkas rejält, eftersom en stor del av uppgifterna överförs på landskapsförvaltningen.

delvis av samma åsikt

I och med sote-reformen kommer landskapen att ordna tjänsterna och staten stå för finansieringen. Detta ändrar på förhållandet mellan kommunen och statens skatter så att kommunalskatten sjunker. Kommunens invånares totala skattebörda kommer antagligen ändå inte att ändras.

Fråga 3.2Byggandet måste försnabbas genom begränsningar i medborgarnas rätt att överklaga.

helt av annan åsikt

Överklagningsrätten ska inte begränsas. Istället borde klagomål behandlas snabbare och invånarna rådfrågas mera effektivare under planeringsskedet.

Fråga 3.3Privatbilisterna gynnas för mycket i planläggningen.

delvis av annan åsikt

Privatbilism har tidigare gynnats i Helsingfors planläggning. Den nya generalplanen är ett positivt steg mot hållbar utveckling av staden där kollektiv- och lätt trafik främjas.

Fråga 3.4Kommunen bör stöda företag genom att erbjuda dem billiga tomter.

helt av annan åsikt

Jag ser ingen orsak för detta i Helsingfors. Dessutom är det problematiskt med tanke på konkurrensen.

Fråga 3.5Man kan göra avkall på miljö- och naturhänsyn om det ger fler jobb.

helt av annan åsikt

Att främja ekonomisk tillväxt på miljöns bekostnad är kortsiktig. Ekonomisk tillväxt som respekterar miljön är hållbar ekonomisk tillväxt som skapar arbete även för framtiden.

Fråga 4.1Min hemkommun bör ta emot personer som beviljats asyl i Finland.

helt av samma åsikt

Helsingfors har en relativt bra beredskap för att integrera flyktingar. Huvudstadsregionen är även ett populärt område att bo bland invandrare i och med det redan bor många invandrare här och området ofta ses som tolerant och fullt av möjligheter. Helsingfors gynnas också av den mångfald som nya invånare hämtar med sig.

Fråga 4.2Man kunde införa en årsavgift för bibliotekens tjänster.

helt av annan åsikt

Enligt lagen ska användning av de allmänna biblioteken vara gratis. Detta är bra: bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla, årsavgifter skulle riskera detta.

Fråga 4.3Inkomstgränserna för kommunens hyresbostäder ska avlägsnas.

helt av samma åsikt

Inkomstgränser utgör incitamentfällor och förstärker social segregering mellan olika områden. Enligt en redogörelse från Miljöministeriet (2010) ledde avlägsningen av inkomstgränserna år 2008 inte till en ökning av sökande med hög inkomst och nästan ingen som fick bostad hade högre inkomster än de tidigare inkomstgränserna. Sedan inkomstgränser igen kom i bruk i januari 2017 har speciellt de som bytt bostad hamnat i svåra situationer eftersom deras inkomster och tillgångar inte tidigare utvärderats.

Fråga 4.4Min hemkommun sätter för mycket pengar på att bygga och upprätthålla idrottsplatser.

helt av annan åsikt

I Helsingfors används ganska lite pengar på idrottsplatser. Investering i idrott och motion är en investering i invånarnas hälsa. Därför borde anslagen till idrott utvärderas med tanke på de långsiktiga positiva effekterna motion har.

Fråga 4.5Alla måste kunna ta sig till service med kollektivtrafik.

delvis av samma åsikt

Stadens tjänster ska vara belägna så att man kan ta sig dit med kollektivtrafik. Detta torde inte vara ett problem i Helsingfors.

Fråga 5.1Helsingfors borde hellre bromsa än öka på invånartillväxten.

helt av annan åsikt

Helsingfors borde bygga (och låta bygga) bostäder enligt behov och inte artificiellt försöka bromsa tillväxten, vilket skulle leda till ännu högre bostadspriser.

Fråga 5.2Antalet gågator i Helsingfors centrum kan öka endast genom att centrumtunneln byggs.

helt av annan åsikt

Jag stöder inte att centrumtunneln byggs. Antalet gågator i Helsingfors centrum ökas bäst genom att förbättra kollektivtrafiken till centrum.

Fråga 5.3Byggandet av stadsboulevarder borde framskrida så fort som möjligt.

delvis av samma åsikt

Stadboulevarderna är en fin och central del av den nya generalplanen. De möjliggör stadens hållbara, människonära utveckling. Deras byggande borde framskrida i rask takt.

Fråga 5.4Helsingfors behöver fler bostäder, även om det betyder att grönområdena minskar.

delvis av annan åsikt

Helsingfors behöver mera bostäder. Densifiering, som föreslås i generalplanen, är ett bra sätt att göra detta, liksom byggande av bostäder längs stadsboulevarderna. Byggande på grönområden borde undvikas. Det är ändå viktigt at se på helhetsbilden: begränsat byggande på befintliga grönområden kan i vissa fall accepteras, så länge som stadens grönområdens mängd och kvalitet överlag bevaras.

Fråga 5.5Stora evenemang och konserter kunde trots bullret få fortsätta längre in på natten än i dag.

delvis av samma åsikt

Det är fint all olika sorters evenemang och konserter organiseras i Helsingfors. En viss mån oväsen hör till urbant liv. Buller och oväsen från evenemang borde dock inte drabba ett visst områdes invånare oskäligt ofta.

Fråga 6.1Det var inte bättre förr – förändringarna i den finländska livsstilen har varit av godo.

delvis av samma åsikt

Folkhälsan har till exempel klart förbättrats under de senaste årtionderna. Samtidigt har ändå ojämlikheten i samhället ökat - detta utgör ett hot för vår välfärd.

Fråga 6.2Vi behöver ett starkt ledarskap som kan rätta till problemen utan att behöva kompromissa.

delvis av annan åsikt

Tillsammans åstadkommer vi mera. Ändå kan vi inte förvänta oss att vi alltid kommer att hitta en lösning som behagar alla, och emellanåt kräver svåra beslut modigt ledarskap som inspirerar andra att följa med på en ny väg.

Fråga 6.3Det är viktigare att barnen är nyfikna och självständiga än att de uppför sig väl och är lydiga.

delvis av samma åsikt

Det är bra att uppmuntra barn att uttrycka sig själva, ifrågasätta normer, och hitta sin egen väg i livet. Barn drar dock även nytta av regler och begränsningar - som föräldrar och vuxna har vi en skyldighet att ta ansvar för barnen.

Fråga 6.4I grund och botten är livet en tävlan om resurser och makt, och man klarar sig inte i den utan kamp.

helt av annan åsikt

Flera studier har visat att jämlika samhällen klarar sig bättre än ojämlika i olika jämförelser. Vi bygger samhället på basis av våra värden, samhällssystemet är inte förutbestämt.

Fråga 6.5Det skulle finnas färre problem i vårt samhälle om människor behandlades mer jämlikt.

helt av samma åsikt

Ett jämlikt samhälle gynnar oss alla genom att bl.a. främja förtoende, minimera brottslighet, och ha en positiv inverkan på folkhälsan.

Fråga 6.6I Finland har alla lika möjligheter till rikedom och lycka.

delvis av annan åsikt

Jag skulle vilja att alla i Finland hade likvärdiga chanser i livet. I internationella jämförelser placerar sig också Finland bland de mest jämlika länderna i världen. Ändå visar färska studier att fattigdom är generationsövergripande. Därför är det viktigt att utveckla likvärdiga offentliga tjänster.

Fråga 7.1Kollektivtrafiken i huvudstadsregionen ska vara gratis.

delvis av annan åsikt

Jag anser inte att kollektivtrafiken borde vara gratis. Staden borde satsa på att kollektivtrafiken fungerar bra och effektivt. Priserna borde hållas rimliga, och specialgrupper borde få biljetter till reducerat pris. 17-åringar borde ha rätt att köpa barnbiljett.

Fråga 7.2Kommunen måste erbjuda sysselsättning åt flyktingar till vilket pris som helst.

helt av annan åsikt

Det är kommunens jobb att sköta om effektiv integration och ge flyktingar bästa möjliga färdigheter för att hitta arbete. Det gagnar oss alla. Det är inte kommunens jobb att anställa flyktingar.

Fråga 8.1Kommunen bör begränsa byggandet inom glesbygden.

delvis av samma åsikt

Helsingfors borde gynna förtätning av staden - på det sättet garanterar vi tillgång till tjänster och behåller stadens gröna områden gröna.

Fråga 8.2Kommunen bör välja inhemska råvaror alltid när de finns att tillgå.

delvis av annan åsikt

Staden borde gynna inhemsk närmat så mycket så möjligt, dock på ett sätt som är kostnadseffektivt.

Fråga 9.1Befolkningsunderlaget i min hemkommun är för litet för att klara av lagstadgade uppgifter.

helt av annan åsikt

Detta är inte ett problem i Helsingfors.

Fråga 9.2Den viktigaste uppgiften för kommunfullmäktige är att försvara väljarnas intressen.

delvis av annan åsikt

I Helsingfors bor det även personer utan rösträtt. En fullmäktigeledamots uppgift är att även försvara deras rättigheter. I allmänhet är det en ledamots uppgift att utveckla kommunen till ett bra ställe att bo och leva för alla.

Fråga 10.1Vilken nämnd tycker du att gör det viktigaste arbetet i din egen kommun under den kommande valperioden? Välj en.

Social- och hälsovårdstjänster

Att skydda och utveckla Helsingfors mångsidighet ska vara ett av de viktigaste målen för nästa fullmäktigeperiod. Detta arbete sker i många nämnder. Speciellt i och med sote-reformen kommer dock social- och hälsovårdsnämndens arbete att vara ytterst viktigt för att se till att alla kommunens invånares rätt till oundgänglig försörjning och omsorg garanteras.

Fråga 10.2Det är lättare för landskapsförvaltningen än för kommunen självständigt att arrangera social- och hälsovårdstjänsterna för kommuninvånarna.

delvis av annan åsikt

I och med stadens storlek har Helsingfors beredskap att ordna social- och hälsovårdstjänsterna självständigt. Det är svårt att se hur landskapsadministrationen kunde göra ett bättre jobb.